Måndagen den 8:e oktober så hade vi tid för bedömning av igångsättning . Mogge var ledig denna dag så vi lämnade tuwis gemensamt på dagis och åkte sedan upp mot US!
Fick väga mig och ja trodde eller hoppades iaf på att vågen var sönder r/t till den siffran som kom upp så jag tvingade Mogge att väga sig men tyvärr så stämde den för 6 dagar tidigare hos BM så visade vågen +13 kg i vikt uppgång och jag var så stolt och nöjd med denna siffra men den ändrades denna måndag. Vågen visade ytterligare 8 kg på 6 dagar fattar di chocken jag fick:/ mindre skoj men men...
Jag fick ligga med CTG i ca 40 minuter och allt såg bra ut, en pigg liten bebis i magen.
Läkaren kom in och vi pratade länge och hon undersökte mig och jag var öppen 3 cm. Och hon sa att det blir så att vi sätter igång dig imorgon kl:7.30 vill vi att du ska vara här på förlossningen.
Vi åkte hemmåt och hämtade tuwis på dagis för att sedan åka hem och mysa innan vi skulle lämna tuwis i Ekängen där hon skulle få vara under förlossningen.
Vi lämnade henne och som vanligt så gråter jag så känslomässig som jag är. Och jag var även spänd och även lite nervös inför vad som kommer...
Men vi åkte hemmåt och förberedde oss. Packade om BB väskan, packade in bilbarnstolen, försökte äta bra och ladda upp kroppen inför maraton loppen som skulle komma..
Klockan ringde 05.30 den 9 oktober. Jag hoppade in i duschen medans Mogge gjorde frukost.
Åt en rigäl frukost och straxt innan avfärd tog jag dom sista mag bilderna. Kändes konstigt men samtidigt en lättnad att snart är prinsessan ute...
Vi välkomnades till förlossningen av en barnmorska och en barnmorske student.
Fick gå in på ett förlossningsrum ( samma rum som jag födde tuwis på)
Även denna morgon fick jag ställa mig på vågen :( och vågen visade ytterligare 1,2kg + så alltså på 7 dagar hade jag gått upp 9,2 kg så jag slutade sammanlagt på 22kg i viktuppgång..
Efter det fick jag ligga med CTG och dom tog massa prover.
Sedan fick vi vänta till ronden gick och direkt efter det satte dom igång.
Kl:9.20 drar dom mina hinnor och sätter skalp.elektrod på bebis huvud.
Fint foster vatten går. Fortfarande öppen 3cm.
Det jag lärde mig från förlossningen med tuwis var att ligga och ta värkar är inget som funkar för mig så jag tog direkt in ett gå bord och stod upp hela tiden..
Jag och Mogge hade jätte skoj på rummet, stod och kolla på alla arbetare och snacka skit :)
Kl:11.00 kom dom in och ville undersöka mig (om nått hänt ) och japp jag var nu öppen 5 cm och hade bara haft 1 rigäl värk:)
Nu får jag frågan om jag fortfarande vill ha epidural bedövning och det ville ja. Så narkos blir kontaktad och är uppe på 10 min.
Fick den när jag låg ner på sidan.
Nu får jag ytterligare 1 värkt och då har jag även fått lustgas i fall att.
Lokalbedövningen inför epiduralen fyy faan säger jag den gjorde fruktansvärt ont.. Själva bedövningen kändes inte när han la den:) något det gjorde förra gången..
Men det var samma narkosläkare denna gång som förra gången:) Mogge kände igen honom :)efter det blev det säng läge i 1h då man ej får gå upp r/t lågt blt.. Och hur lätt var det för en gravid kvinna som kissar var 5:e minut att ligga en hel timme i sängen utan att få kissa... Inte lätt men så fort den timmen gick så sprang jag på toa kan ja lova:)Då vs kl:12.20 efter det stod jag vid mitt kära gåbord sammanlagt vid detta tillfälle hade jag haft 3 värkar.
Jag stod där och började läsa boken jag hade med mig.vid 13.40 kom dom in och kopplade på ett värkstimulerande dropp på jätte låg fart ( man höger hastigheten var 20:e min). Under dom första 20 min hände inget .sedan kom dom in och höjde ett snäpp och efter ca 10 min började värkarna komma tätt direkt.
Just vid detta tillfälle så kommer barnmorske studenten in klockan är nu 13.10 och hon pratar med oss och meddelar att dom inte kommer undersöka mig eftersom att kvälls personalen du kommer gå på och när dom kommer gå runt så kommer dom vilja undersöka mig så onödigt att vi då ska undersöka dig.
Men nu kommer tre värkar med 2 min mellanrum och barnmorskestudenten säger till mig att sätta mig på sängen för att vila lite men när jag satte mig så reste ja mig lika fort för sitta kunde ja inte så det kändes som något var där nere..
Då la studenten mig på sängen och hämtade barnmorskan och dom undersökte mig och konstaterade att jag var fullt öppen men ingen bebis syns. Så studenten går ut och rapporterar till kvälls personalen och barnmorskan hjälper mig på med byxorna och direkt efter jag klätt på mig igen kommer en värk till och sedan roppar jag att: nu kommer hon.
Barnmorskan drar ner och visst Hr jag rätt bebis kommer och BM får be Mogge larma på studenten samt uskan.
13.30 börjar ja krysta 13.47 kommer lilla Tyra till världen.
Skriker direkt och kommer upp på mitt bröst.
Mogge får tårar i ögonen och jag gråter.
Mogge klipper navelsträngen :)

Det som är krångligt nu är att moderkakan inte vill släppa.
45 min försöker dom tills läkare blir tillkallad, dom pratar om att operera ut den men inget jag vill och bör lite rädd för.
Men läkaren gav mer läkemedel och till slut så lossnar den :) lycka! Sammy två stora koagel kommer ut så det va blödnings OBS på mig...
Och rätt jag blödde nått extremt! Fick medicin för att stoppa blödningen lite.
Där av fick vi vara kvar på förlossningen längre innan vi åkte upp till spec.BB.

När som undersökte Tyra så va allt som det ska utan en misstänkt fistel vid svanken!
Jag började gråta och ville att barnläkare skulle komma och undersöka henne!
Då dom hade fullt upp på akuten så skulle det ta ett tag men mig kvittar det när dom kommer. Bara att dom kommer!

Hon vägde 3960 gram och var 51 cm lång!

Barnläkaren kom vid 23 tiden uppe på spec. Självklart var Mogge kvar! Så tuwis blev kvar en natt till i Ekängen! Mogge ville ju oxå veta vad det var och vara med när Tyra blev undersökt!

Natten där uppe blev jag ensam på dubbel rum blev inte mycket sömn kan ja lova! Tyra bajsa 1 gång i timmen och jag blödde så extremt så fick gå på toa. Fick be om hjälp att bära Tyra oxå för bäckenet klarade det inte.,,

Mogge kom upp redan kl 7 dagen efter.. Skönt och ha honom där!
Dom började Ronda tidigt så Tyra blev undersökt igen redan vid 10.00 så då konstaterades det att det inte var en fistel utan en grop och det är vanligt tydligen. Mitt hjärta lättades :) jag bad om att få åka hem och det fick vi utan problem då allt var bra amningen funkar utan problem oxå!

Gjorde hörsel undersökning på vägen hem och även där blev hon godkänd:)
Rullstol första dygnet blev det för mig då mitt bäcken inte klarade att gå eller bära Tyra:(

Mogge körde hem mig och Tyra så åkte han och hämtade tuwa.
Under tiden så vilade jag och Tyra välbehövligt kan ja lova. När tuwis kom hem så smög hon upp i sängen och lös upp som en sol när hon fick se Tyra! Hon klappade och pussade!
Hon skulle hjälpa byta blöja, hålla och vara med hela tiden!
En helt underbar stora syster...

Vi fick åka tillbaka till bb-mottagningen på fredagen 12 okt. För PKU testet samt kontroll igen!
Tuwis var självklart med och allt såg bra ut denna dag me:)

En vecka efter FL så började jag få jätte ont i magen!
Så ont så ja inte kunde stå eller sitta! Ringe fl och dom ville att jag skulle komma upp direkt!
Fick genomgå en gyn-undersökning som vi inte kunde genomför pga smärta, läkaren ville söva mig men en BM sa att vi kunde pröva lustgas.
Och det gjorde vi, och det fungerade!
Jag hade rester kvar i livmodertappen samt livmodersinflamation:( så antibiotika blev det! Mindre skoj !
Fortsatt extrem blödning har ja men smärtan är borta!

Tyra är nu tre veckor gammal och är hur snäll som helst, sover på nätterna, ammar var 4:e timme.
Tuwis är en perfekt stora syster, hjälper massor, myser med tyra.
Så fort Tyra skriker eller gråter så är hon där och tröstar henne..
Vill gärna köra vagnen, byta blöjor, vara med och bada henne!
Gullungen <3

Nu har vardagen kommit igång, tuwis har vart på dagis 15h första veckan nu. Och tycker att det fungerar bra bättre än jag trodde. Va lite nervös innan:)

Vill tacka alla om hört av sig och grattat oss till underverket..
Hon är fantastisk och vi är så lyckliga!