Ja, jag är nyss hemkommen efter ett pass på jobber (praktiken) det har gått bra men jag har haft känsliga tankar hela kvällen, vet inte varför men dom dök bara upp..

Mogge har ju idag vart ute i maspelösa och hjälpt mia & jimmy, jag och Tuwis åkte ut till träskäng en sväng pappa & gun kom och hämtade oss vid 11.00 ca.. Det vart en fika och lunch för Tuttis efter det lite bus och sedan en promenix så snuttan fick sova middag.. Inte rubba rutiner.. Det va skönt och gå en promenix i det fina höst vädret.. Underbart.. Skönt och va "hemma" me..Hemma hos föräldrarna... Tycker det är jätte mysigt.. Pappa skjutsade mig till jobbet vid 14.00 då sov Tuwis fortfarande hon skulle stanna där tills Mogge vart klar.. Skulle inte bli så länge men det vart det..

Ja det känslosamma började då, mina tankar gick runt.. Tårarna började rinna..Över att det känns som vi aldrig umgås med våran fina dotter.. Det är alltid massa saker ... Och ja jobbar jämt.. När vi väl inte jobbar så har vi inte tid att hitta på massa saker me henne utan det är mat och sedan sängen.. Vi är aldrig i lekparken längre känns det som.. Ja känner att ja får inte den tiden me henne som ja vill och behöver... Och ja tror hon känner samma därför hon e lite trotsig och tjurig... Hon saknar både sin mamma och pappa.. Vi umgås inte som en familj länger imellan åt.. Men hoppas det bli ändring NU!! Ja har en vecka kvar på praktiken sen så kommer det bli mer tid och mogge har inte massa jobb på kvällar och helger.. Så kan vi njuta och va VI igen..  Kanske är larvig som bara gråter men det känns jobbigt i MAMMA hjärtat... Det svider när ja inte umgås me henne... Ja längtar lite tills hon gnäller till i natt så ja kan bär in henne till oss och bara pussa och hålla om henne...Kärleken till henne är obeskrivlig...